måndag 27 februari 2012

come on sugar...

(Ursakta, skriver pa dator som saknar vara vackra svenska bokstaver...)

Har varit pa en utmarkt konsert med Rod Stewart, pa Mission Estate Winery, i Napier (nord-ostra NZ). Jag kande mig egendomligt ung och nykter faktiskt. Alltfor manga medelalders kvinnor med fargade jeans, vinglade forbi mig. Och 2 gigantiska maori kvinnor planerade att kidnappa mig, for att jag verkade som en trevlig svardotter. Men annars var det superbra stamning, vin i glaset, en glad (fast uraldrig) stjarna pa scenen som hann byta klader inte mindre an 3ggr under konserten (startade med livlig orange, sedan kitchig lila och slutligen vit/bla monstrad kreation. Aven skorna byttes lika manga ggr till matchande farger).
Inte illa for nagon som narmar sig 70 bast!

Ja, och dagen efter packade vi in oss i bilen, akte och STORhandlade (for att kunna vara i strandhuset i 3 veckor) och korde norrut i ungefar 45 minuter. Sedan ville inte bilen mer.
Var supermachine ville inte kora langre.

Tack o lov sa var bilen snall nog att paja alldeles vid infarten till en rastplats, vackert belaget intill en sjo, och det fanns t o m toaletter och picknick plats! Detta gjorde det betydligt lattare med vara 2 sma knattar!

Dock fanns ju saklart ingen mobilteckning, sa min man fick lifta till narmaste lilla by, ringa efter utryckningsbil och sedan lifta tillbaka till oss andra i bilen! Sedan inom en timme dok det upp en brandrod bargningsbil och stora M var i himlen! "titta titta det ar en tow truck mamma!!!" (pa ren svengelska)

Sagt och gjort, sa hamnade vi tillbaka i Napier, dar vi nu valdsgastar min mans goa morbror!

Nu vantar vi pa att mekanikern ska lokalisera en lamplig begagnad vaxellada som vi kan satta in. Men det gar ingen storre nod pa oss! Ungarna har fullt upp med att rensa tradgarden, pa allt ifran klassiska morotter, till passionsfrukt, fikon, smultron och allt dar emellan. Njaam!

Den som lever far se nar vi aker vidare...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar