Det är vinterkänslor i Umeå. Så där så att det finns en legal ursäkt till att börja virka mössor igen. Mössor går åt. De lämnas i bilen, på förskolan, göms i lektält, glöms i väskor, ska finnas hos mamma, ska finnas hos pappa.. Ja, ni förstår. Jag
behöver virka mössor.
Mössor till barn kräver inga mönster, behöver inte följa ramar eller regler. Det ultimata projektet för mig som sällan orkar följa mönster. Och man kan lyxa med bra garn för det går inte åt så mycket.
Denna är virkad i ren bomull blandat med merinoull. Som silke mellan mina fingrar!
Lilla M var jätteglad trots att hon inte fick en ny mössa (eller, om blickar kunde mörda)
En tofs i merinoull. Ja, lite overkill kanske. Men som sagt, känns som en ren fröjd när man klappar stora M på huvudet!
Funderade på att sätta två små tofsar längst ner på öronlapparna.. men tänker att dom nog mest är i vägen kanske!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar