hoarding hoarding...

Jag är inte hundra säker, men jag tror att tygsamlandet är än mer utbrett här än i Sverige. Det finns tygmässor (second hand) var och varannan helg i min stad som alltid lockar ofantligt många besökare, mig inklusive.

Det blir lite av en sport. Är man 5 minuter efter öppning så är det ofta redan försent (trots att själva föreställningen ofta pågår i 3-4 timmar). Folk väntar utanför dörrarna och stormar sedan in och dyker efter alla godbitar. Fina retrotyger går såklart åt först. Man går minst ett varv först i relativt hög fart för att få en bra överblick över utbudet, sedan dyker man in och snokar igenom högarna, petar, stryker, klämmer och känner på alla tyger, knappar, band, garn och mönster. 

Idag var vi 7 minuter "sena", och de högpresterande tygkvinnorna hade nog redan haffat alla riktiga godbitar. Jag kom dock hem med en stor påse i alla fall.. full av detta:

6 m långt blått tunt tyg (heter-säkert-något-fint-på-franska), 2 m  med vita blommor, olika knappar och  långt dekorationsband

18 garner av det beige/gråa och 6 av de plommonfärgade, allt i ren ull.

..och det totala priset för hela kalaset? Cirka en hundring!

Detta firades med en stark kaffe och mumsigt aprikosflarn på kafé. Solen var jättestarkt som vanligt, jag har utökat mina fräknar med cirka 320% och är lagomt rosa om näsan, men det var det väl värt för ett trevlig, barnfri pratstund. 

Men så närmade sig klockan 12, och vi skyndade oss till varsitt hem med man och barn för att inte förvandlas till pumpor..